söndag, april 13, 2008

Engla

Jag hade tänkt berätta om vårt besök på mässan idag, men har valt att vänta med det.

På vägen hem hörde vi på radion det vi alla anat, men så innerligt önskat skulle fått ett annat slut. När man vet att en mamma fått det hemskaste beskedet man kan tänka sig, känns det bara tomt inombords och energin försvann...


Så liten, och berört så många.
Hela Sveriges lilla Engel, må du finna frid.

4 kommentarer:

NICOLINAS BONING sa...

Visst är det hemskt!!!
Förstår inte hur man är funtad som kan göra så mot en liten flicka på 10 år...vilken tur att det fanns bilder på hans bil så att dom tog in honom så snabbt,för en sån som han ska aldrig mer komma ut i frihet tycker jag!
Det måste var en lättnad för familjen till Pernilla i Falun som äntligen efter alla dessa år har fått veta att dom har tagit den som gjorde det fruktansvärda mot henne!

Ha en bra vecka:-)
Kramar/Birgitta

Karin i Villa Grå sa...

Hej vännen,

det känns helt overkligt att livet fortsätter som vanligt när något så fruktansvärt har skett. Det är ju alla föräldrars mardröm, att något ska hända ens barn. Du vet hur det är, man kan ligga vaken och vrida sig när tankar på allt som kan hända tvingar sig på.

Engla är borta men äcklet som gjorde henne så illa finns kvar. Varför kastrerar man honom inte, eller slänger in honom till de andra fångarna..? Då finns inte han längre sedan.

Hur som helst, det var så kul att få träffa er och er ursöta lilla F! Hon är en av de sötaste bebisar jag sett, helt oemotståndlig! Vi måste se till att ses igen, eller hur?

Hälsa mc-knutten och ta hand om dig!

Kram, Karin

Tidsmästarinnan sa...

jag blir så vansinnigt ARG på den människan som gjorde henne så illa. Och så tänker man förstås på sina egna små, hur ska man kunna skydda dem mot allt ont i livet?

jag blir varm i hjärtat över att så många engagerat sig och ställt upp och letat. Men att reportern på Aktuellt igår sa att "det måste vara skönt" för alla som har sökt efter henne tycker jag var helt knäppt, vadå "skönt" att få reda på det här?!

Så fint du skriver.
En stor kram till dig och din familj!
S.

husnummer30 sa...

Det är ju bara så fruktansvärt! Man finner egentligen inte ord för att beskriva det. Man saknar förståelse helt enkelt. Det finns liksom inte ens på kartan att man kan göra något så hemsk mot ett försvarslöst barn. Sådana människor borde buras in och nyckeln slängas bort. //Jill.