tisdag, september 09, 2008

Jag säger då det...

Jag hade inte hunnit vara hemma länge idag förrän en - för oss främmande - kille stod på vår trapp. Han berättade att han skulle renovera sitt kök och sa någonting om (vi kan kalla denne person) ”A.A”, en kille som vi vet vem det är och berättade att han även hade fått tips från sin svärfar att vi hade fått till en bra lösning angående spisfläkt/fläktkåpan. Vi blev lite förvånade eftersom A.A. inte är någon vi umgås med - men vi har gemensamma vänner och han vet att vi renoverar - så det var väl inte så konstigt ändå. Jag menar, det är ju ingen storstad vi bor i!

Killen som stod här utanför undrade i alla fall om han fick komma in och kolla, och visst fick han väl det. Maken visade honom in i köket och berättade hur vi gjort. Där stod de och pratade och kikade ett tag och när killen var nöjd med titten och sedan skulle gå härifrån frågade min man: ”Var det A.A. som hade tipsat dig, sa du?” Med ens såg killen väldigt snopen ut.
”Nej, jag trodde att det var hemma hos honom jag var nu??!” ”Är inte du A.A?” frågade han min man. ”Nej” svarade maken och skrattade.
Det visade sig att det var till A.A. han skulle. :) A.A själv renoverar en kåk – som är byggd samtidigt som vår, har haft eternit som vår och som nu genomgår ett fasadbyte - som vår. Självklart blir även den kåken faluröd med vita knutar! Var ligger det huset? Jo, i korsningen bortanför oss! :)
Så kan det gå! Alla nöjda och glada - vi fick oss ett gott skratt och jag antar att killen fick titta på två kök istället för ett.