Internet är ju heeelt fantastiskt!

Bild: IKEA

Min man är inget större fan av att gå omkring i affärer. I synnerhet inte på IKEA! Säger han i alla fall, men jag börjar undra, jag. För lite skoj är det nog!

När han hade ett ärende i Västerås en gång, ringde han hem och frågade ifall det var något jag ville ha. Om det var! "IKEA!!" Jag hörde hur han tog ett mycket djupt andetag.

Vi har ju en liten en och enligt min mening var det mycket hon (vi) behövde. Jag satt framför datorn, hade mobilen mot örat och talade om för honom vad vi ville ha, och var han borde hitta det. Hur smidigt som helst! Där satt jag i lugnan ro hemma vid köksbordet och fick ändå tag på allt jag ville. Han däremot fick springa runt som en tätting därinne - tillsammans med alla julklappshandlare!

Min lista blev bara längre och längre, och jag är riktigt imponerad av att han inte tröttnade. Han verkade rent utav ha riktigt trevligt där inne bland alla kastruller, babygrejer och julgransdekorationer! Jag lotsade honom genom avdelningarna i jakt efter en mobil till spjälsängen, en skallra i form av en flodhäst, en stor kastrull, nya köksknivar, specifika ölglas, diverse julgranskulor, en rulle lådmatta till köket, eventuellt några skärbrädor...
När han klev in genom dörren här hemma såg han nästan lite stolt ut! Han hade hittat allt utom knivar och ölglas. "Och det var faktiskt inte mitt fel, det var sortimentet" försvarade han sig med. Inte behövde han försvara sig - jag var mer än nöjd! Jag hade trott att han skulle greppa första bästa kastrull och springa raka vägen mot kassorna... :)

Att ensam handla på IKEA, och dessutom hitta vad hans söta fru önskade - det ses av min man som en prestation värd Bragdguldet. Men att se sin lilla Prinsessa helt överlycklig över sin fina skallra - är nog också belöning värd mödan!

"Men du ska inte räkna med att det blir fler gånger!" Vi får väl se, tänkte jag när jag dök ner i påsarna.